Krispy Kreme Doughnuts från North Carolina

Krispy Kreme Doughnuts framgångssaga började 1937 när Vernon Rudolph köpte ett hemligt recept på munkar från en fransk kock i New Orleans. Han hyrde en lokal i Old Salem i Winston Salem, North Carolina, och började sälja till lokala mataffärer. Efterfrågan växte och snart började han sälja direkt till kunderna. På 60-talet började expansionen och sedan dess har Krispy Kreme Doughnuts erövrat stora delar av världen. Idag finns kedjan representerad från östkusten till västkusten i Nordamerika, i Storbritannien, Australien, Asien och Mellanöstern. Efter Vernon Rudolphs död 1973 såldes kedjan till Beatrice Foods men köptes på 80-talet tillbaka av en grupp som skulle bli de första franchisetagarna.

I Raleigh ligger en Krispy Kreme med drive-in i Historic Downtown. De har nattöppet och kunderna sviker inte. En lördagnatt är drive-in-kön lång. Bakom butiken kan man se in i munkfabriken där tusentals munkar tillverkas. Det påminner inte så lite om Kalle och chokladfabriken. Tyvärr är det förbjudet att ta bilder. Hemligheten bakom munksuccén måste hållas hemlig.

Jag köper ett dussin munkar för ca 7 dollar. I snart 34 år har jag levt i villfarelsen att jag inte tycker om munkar. Ingenting kunde vara felaktigare. Upptäckten av Krispy Kreme Doughnuts är en potentiell hälsofara. Det är något speciellt med blandningen av fett och sött som gör att man gapar efter mer som en liten fågelunge. Tre-i-topp-listan ser ut så här: Etta blir chokladglaserad munk med fyllning av vaniljkräm. Nummer två blir glaserad munk med fyllning av citronkräm, trea blir glaserad munk med hallonkräm. Farligt, farligt men härligt, härligt…

Det tar en halvtimme att köra dit och tur är väl det för även om jag nu tycker om munkar så vill jag inte se ut som en.

Av Stina Larsson

Källa: http://www.krispykreme.com

Filmrecension av Sex and the City

Så lyckades man till slut samla ihop de fyra till en film trots allt. En efterlängtad reunion som rätar ut många frågetecken som fanns kvar när serien upphörde 2004.

Filmen handlar om de forna singeltjejerna i New York några år senare, nu i relationer i olika stadier. Carrie Bradshaw har äntligen funnit lyckan med Big och försörjer sig på att skriva böcker. Big och hon ska flytta ihop i en fantastisk penthouse-våning och planerar att gifta sig. Samantha Jones har flyttat till L.A. med Smith Jerrod som nu har en framgångsrik karriär i Hollywood. Miranda Hobbes lever ett ganska tråkigt förortsliv med Steve Brady i Brooklyn och Charlotte York har en total familjeidyll och lycka med Harry Goldenblatt och den adopterade dottern. Steve är otrogen mot Miranda och det kastar skuggor över det stundande bröllopet mellan Mr Big och Carrie. Bröllopet växer till ett jippo, från 75 till 200 gäster. Carrie blir fotad för Vouge i olika haute couture-brudklänningar och det är en stor händelse att New Yorks sista singeltjej ska gifta sig. Carrie vet vad hon vill men Big börjar tvivla.

Filmen gör inte den designintresserade besviken. Skorna, klänningarna och smyckena är extraordinära i all sin storslagenhet. Carries brudklänning från Vivianne Westwood är en gräddbakelse och helt underbar. Varumärkesplaceringarna syns i varje scen. Det verkar ha varit extremt viktigt för företagen att synas i just den här filmen, kanske för att den riktar sig mot en köpstark grupp . Kaffekedjan Starbucks är förmodligen en av huvudsponsorerna tillsammans med en uppsjö av andra varumärken. I en scen shoppar Samantha loss på Rodeo Drive i Beverly Hills när hon är olycklig. Det vore intressant att veta hur mycket pengar som hennes shoppingrunda gick på och inte minst vad sponsorerna fick betala för att kameran skulle zooma in just deras påsar. Filmen säljer in en livsstil och är en härlig verklighetsflykt för oss som inte köper Chanel och Gucci när vi är olyckliga.


Sex and the City förtjänar en helkväll med väninnorna, se den, skratta, drick drinkar efteråt och ha en underbar kväll för det är rolig film. Men budskapet är tydligt; bygg inte din tillvaro på en man. När allting rasar samman är det du själv som är din egen lyckas smed. Av Stina Larsson