
tisdag 15 december 2009
UNICEF

Teza

Magisk är ordet. Många starka scener och otroligt vackra bilder. Jag önskar att jag fick prata med mina gamla elever från krigshärjade länder i Afrika och höra deras historier – och deras föräldrars.
Läs mer om Etiopien här.
fredag 4 december 2009
Killingar och getter
Efter en kväll med Killinggänget på Dramaten har jag lust att dra något gammalt över mig och vråla. Nej, det var I-N-T-E bra, nej, nej, nej... Desto bättre var filmen från i går (500) Days of Summer, en romantisk komedi med oväntade förvecklingar. Jag har känt mig i gladväxel hela dagen – inte ens Killinggänget kunde rubba det. Nu längtar jag efter min kärlek som är i Hongkong. Om några veckor är det jul och jag ska bege mig ut i stora världen igen med mr N. Längtar och längtar. Från Stockholm till B-hill i Storbritannien och sedan "hem" till Raleigh några veckor för att avsluta vår USA-tid och börja tänka på Kina i april. Nihau!
Pepparkakshus och svettig tomte i tvättbjörnspäls
Hemma igen sedan många månader. Försommaren blev sommar, blev höst och nu är det nästan vinter i Stockholm. Solen lyser med sin frånvaro. Då får man pigga upp sig och tänka på jul. Vi har tjuvstartat. Förra helgen byggdes det pepparkaksborg och i kväll har jag varit tomte med tvättbjörnspäls. En svettig tomte som delade ut klappar till snälla barn – fast tvättbjörnspälsen var inte så snäll.
måndag 18 maj 2009
Angels and Demons
Tom Hanks återvänder på filmduken som professor Langdon, den här gången i Rom för att lösa ett mysterium som innefattar kidnappade kardinaler, en mördad påve samtidigt som Vatikanen är bombhotat. Vid sin sida har han en tjusig vetenskapskvinna som hjälper honom. Stellan Skarsgård spelar schweizertyske Commander Richter och Ewan McGregor spelar påvens camerlengo. Högt tempo, bitvis obegripliga ledtrådar och Langdon har en övermänsklig förmåga att övertyga folk om att mysteriet gå att lösa. Han springer runt i Rom, följer pilar som pekar ut en ny riktning åt honom och i slutet blir allt bra igen, så klart. Det är ju på film. För alla som älskar Rom är det här en underbar chans att se Roms miljöer på nära håll.
Kenneth Branagh som Wallander
Kenneth Branagh som Wallander visas på PSB här i NC. Helt okej serie och roligt att Ystad får så mycket plats. Tyvärr tycker jag att alla svenska namn är så svåra på engelska. De slaktas i uttalet.
torsdag 14 maj 2009
Lake Tahoe
tisdag 12 maj 2009
Brier Creeks tennislag
Matsuhisa i Beverly Hills
Har du vägarna förbi Los Angeles rekommenderar jag den japanska restaurangen Matsuhisa. Den ligger i Beverly Hills på 129 N. La Cienega Boulevard, CA 90211. Telefonnumret är 310 659 9639. Restaurangen startades av Nobuyuki "Nobu" Matsuhisa. Robert de Niro blev så förtjust i stället att han inledde ett kulinariskt samarbete som resulterade i den exklusiva restaurangkedjan Nobu som nu finns både i London, New York, Moskva och på andra platser.
Umas trädgård
Umas trädgård i Cary är fantastisk. När vi är på besök blommar hennes ca 70 azaleor för fullt. Guru och hon bjuder oss på pakoras och chai. Jättegott! Vi får också se en liten kolibri som dricker sockervatten ur en kolibri-feeder. Den ska hängas upp runt taxday dvs den 16 maj för då har alla kolibrier flugit från Syd- och Centralamerika för att fira semester här.




måndag 11 maj 2009
Cool bar på Thompson Hotels tak
THE GIRL WITH THE DRAGON TATTOO the International Best-Selling Novel by Stieg Larsson
Den här bokcirkeln träffas en gång i månaden och diskuterar böcker. Medlemmarna turas om att välja vilken bok de ska diskutera och hittills har det varit en blandning av klassiker och modern litteratur som till exempel Eat, Pray, Love av Elizabeth Gilbert, Four Loves av CS Lewis, Fair and Tender Ladies av Lee Smith, Time Traveller’s Wife av Audrey Niffenegger.
Idag ska Stieg Larsson-boken avhandlas. En åsikt som delas av flera i gruppen är att början på boken var svår och väldigt business-like. Början handlade väldigt mycket om Wennerström men i slutet var där inte mycket om den affären, tyckte en av damerna. Från det kapitlet när Mikael Blomkvist letar efter fotografier kunde hon inte lägga ifrån sig boken.
Någon säger sig love-hate Mikael Blomkvist som hon tycker är en intelligent man som med styrka står upp för vad han tror på. Hon tycker inte om hans promiskuösa sätt och tycker synd om Lisbeth som faktiskt börjar älska honom.
– I felt sorry for Lisbeth. She fell in love with Mikael and she brought him this special present, säger en av damerna.
Bokcirkeln föreställer sig att Lisbeth ser ut som Keira Knightley eller Winona Ryder. Rollbesättarna i Sverige som valde Naomi Rapace var inte långt ifrån det utseendet.
En av damerna tyckte om prologen med de pressade blommorna. Det fascinerade henne.
– Sad that Harriet is sending him flowers – Henrik saw it as sadistic and mean, säger en annan av damerna.
Överlag är namn på både personer och platser svåra att komma ihåg. Flera i gruppen önskade att de hade känt till Sverige bättre. I den amerikanska upplagan finns ett släktträd men det är fortfarande svårt att komma ihåg vem som är vem, tycker flera i gruppen. Larsson har klämt in onödigt mycket reklam i boken. Reaktioner kommer på Apple Powerbook-reklamen som dyker upp. Ibland fanns där små översättningsproblem som till exempel kefir. Vad är det frågar någon? Det är svårt att veta hur mycket pengar det handlar om eftersom valutan är i SEK tycker någon. Intressant att läsa om bankkrisen i boken, det pågår ju i USA just nu. Någon tycker att det syns att boken är skriven av en journalist. Den har ett högt tempo. Överlag kan de flesta tänka sig att läsa del två och tre även om boken inte hamnar på någons 20-i-topp-lista.
söndag 10 maj 2009
BIOGAIA


New Orleans
Jazz och blues i varje gathörn. Magnoliorna blommar och det är varmt i solen. Det är vårlikt och underbart. Under vår resa till New Orleans i slutet av januari får vi känna lite på värmen som ännu inte nått Raleigh vid den här tidpunkten. Vi får en musikalisk upplevelse i French Quarter vid Mississippis strand. Vart man än vänder sig hör man levande musik. En musikskola för barn har öppen brassband workshop och ungar hoppar in i orkestern med varierande grader av entusiasm. Överallt finns musik. Den vackra arkitekturen gör att man glömmer att titta var man sätter fötterna. Vi åker spårvagn och passerar de otroliga villorna längs St Charles Avenue. Efter ett halvlyckat restaurangbesök på överprisade Antoine’s går vi vidare till House of Blues. Bo Dollis med flera uppträder. Riktig gamla farbröder ger allt på scenen och sjunger med djupa röster. Det ger rysningar av välbehag. Bourbon Street är packad med festande människor och ger en försmak av hur Mardi Gras om tre veckor kommer att vara. Galet mycket folk, gissar jag på. Jag rekommenderar filmen Benjamin Buttons otroliga liv för att få en idé om hur det är här. Vi bodde på två ställen, French Market Inn där det var jakt på det perfekta rummet. Det första saknade fönster men efter några turer till olika rum hamnade vi i ett underbart rum. Andra hotellet hette International House och ligger nära det moderna New Orleans centrum. Bra hotell med Aveda-tvålar till gästerna. New Orleans är en underbar stad med så mycket charm och historia. Ett besök i USA är inte komplett utan det här stället.
Savannah
Överallt i Savannah finns reklam för historiska bussturer men efter tips från kompisar som nyligen varit där valde vi bort det och vi blev snabbt varse att det går precis lika bra att promenera runt och läsa fakta ur en guidebok. Stan är så pass liten. The Historic District gränsar i norr till the Savannah River och Savannah Harbor, i öster till Truman Parkway, i söder av Victory Drive och i väst av West Boundry Street. Vårt trivsamma B&B , Catherine Ward House, ligger precis utanför Historic District och det är en perfekt promenad längs Bull Street ner till hamnen för en liten drink innan vi hamnar på restaurangen Vic’s on the River. Vi serveras ett sconesliknande bröd med apelsinmarmelad innan vi får våra förrätter. Så långt allt väl. Våra varmrätter är allt annat än vällagade och trots att vi bara behöver betala halva priset känns det lite surt. Överprisad mat och långt ifrån fantastisk, är mitt omdöme.
Vi börjar nästa dag med en tur till Visitor’s Center och Savannahs historiska museum. Där står den lilla statyn av flickan som syns på omslaget till boken Midnight in the Garden of Good and Evil av John Berendt som sedan filmatiserades och under regi av Clint Eastwood. En liten film berättar om stadens historia som började när general Oglethorpe 1733 kom från England till Savannah för att skapa en stad utan det moraliska förfall han sett i London. Bomull blev snabbt en industri och byggde upp Savannahs rikedom. Under det amerikanska inbördeskriget tvingades staden ge upp kriget mot general Shermans trupper. Hellre än att se staden brännas la man ner vapnen 1864. Under vår promenad bland alla historiska mansions som påminner om äldre tiders rikedomar även om det finns flagnande färg och sprickor i fasaderna hittar vi några pärlor. Forsyth’s Park med en underbar fontän I närheten ligger Mercer.Williams hus. Telfair Museum of Art har köpt Owens-Thomas hus på 124 Abercorn Street och entrén dit ger tillträde till det nybyggda Telfair’s Jepson Center for the Arts och Telfair Academy. Vi hann med en guidad tur i Owens-Thomas hus och fick bland annat se slavarnas hus med blått tak. Den blå färgen sägs jaga iväg onda andar. Slavarnas historia är annars påfallande frånvarande i Savannah. SCAD, Savannah College of Art and Design sätter sin prägel på stan. Överallt ser vi studenter som cyklar runt och skolan ligger utspridd överallt.
Tydligen ska Wormsloe Plantation ha en vacker allé av ekar (live oaks med låååååånga grenar) men själva plantagen är inte mycket för världen. Tvvärr hinner vi inte med en tur till Bonaventure Cemetary som många rekommenderade utan vi fortsätter till Beaufort i South Carolina.
Det trevliga med ett B&B är att det är så personligt. Leslie på Catherine Ward House är supertrevlig. Vi lär dessutom känna ett par från San Fransisco som precis kommit från Charleston. De delar generöst med sig av tips på saker som de tyckte om där och när vi sedan kommer till Charleston har vi en lång lista med saker att se och göra. Merci beaucoup!
Resan till Savannah från Raleigh tar ungefär fem timmar och under den tiden stannade vi på en Le Creuset Outlet. Priserna där skiljer sig oväntat lite från ordinarie priser men vi köpte i alla fall en pepparkvarn. Skippa den outleten är mitt tips.
Beaufort
Charleston
Populäre Alphonso Brown och hans G
ullah-tour blir vår första aktivitet när vi anländer till Charleston. Gullah är ett språk och en kultur som levt kvar i Geo
rgia och South Carolina sedan de västafrikanska slavarna började komma dit på 1700-talet. Språket bär element från 14 västafrikanska språk och bygger på engelskans uppbyggnad. Domaren Clarence Thomas i USA:s högsta domstol föddes in i Gullah-kulturen i Pin Point, Georgia. Hans modersmål är geechee eller gullah som det också kallas. Han har sagt att han inte gärna ville prata engelska i skolan och på universitetet eftersom han var rädd för att uttrycka sig inkorrekt. Gullah-turen är en fascinerande resa genom Charleston med berättelser om stadens svarta historia.
Nyligen öppnade ett museum i det som en gång var slavmarknaden i Charleston. Där berättar man om slavarnas historia, en historia som är svår att berätta eftersom så lite finns kvar och är en del av historien som inte prioriterats. Det finns få objekt men desto mer text att läsa. Jag lyssnar till inspelningar gjorda på 1930-talet där de allra sista av dem som en gång var slavar berättar om sina liv. Old Slave Mart Museum på 6 Chalmers St är ett måste när du besöker Charleston. Det var intressant att se filmen om Bunce Island i Sierra Leone, Afrika där infångade slavar hölls fängslade innan de skeppades till en oviss framtid på andra sidan Atlanten. Under vår Gullah-tur får vi också höra om den legendariske smeden Philip Simmons som under sitt yrkesverkasmma liv har smidit mer än 500 grindar. Charleston är en stad berömd för sitt vackra smide. Philip Simmons (född 1912) är representerad på the Smithsonian i Washington.
"Philip Simmons is a poet of ironwork. His ability to endow raw iron with pure lyricism is known and admired throughout, not only in South Carolina, but as evidenced by his many honors and awards, he is recognized in all of America." John Paul Huguley, Founder, School of the Building Arts (now the American College of the Building Arts)
Vi får höra lite om Porgy and Bess, den berömda musikalen av George Gershwin. Den bygger på en roman av DuBose Heyward. Verkligehetens Porgy var en elak typ som mördade flera människor, enligt Alphonso Brown.
Vi är ganska trogna den lista på saker vi fick rekommenderade från Peter och Isabelle i Savannah. Merci beaucoup! Vi börjar dagen med en Gullah tour, sedan ser vi filmen om Chaleston som var sådär. Vi tar en drink på taket till Vendue Inn med en fantastisk utsikt över hela Charleston. Rekommenderas! Vi äter middag på Red Drum i Mount Pleasant och försöker förgäves få bord på FIG. Restaurangen SNOB passerar vi men väljer att gå vidare. Hanks Seafood på Hayne St hittar vi aldrig till och vi äter heller inte frukost på Hominy Grill. Nästa gång kanske!
Nästa dag strosar vi runt och försöker hitta highlights. Bara att vandra runt i den här vackra miljön i Charleston är verkligen en skönhetsupplevelse. Vackra blommor, grindar, hus… Det är en sagolik miljö. Vårt B&B heter the Old Village Post House och ligger i Mt Pleasant utanför Charleston. Vi åker över en lång bro för att komma dit. Vi stannar till i hamnen för att ta ett glas vin och får se delfiner simma förbi. Det är en flock på fem individer. Old Village Post House ligger fint bara några hundra meter från havet. Det är ett charmigt ställe med en fantastisk söndagsbrunch. Jag åt pocherade ägg på krabbkaka.
Efter en sen frukost styr vi kosan mot Boone Plantation. En allé med ett nittiotal live oaks sträcker sig upp mot huvudbyggnaden. Till vänster ligger slavbostäderna och där hålls en teaterföreställning på Gullah-språket.
Väldigt intressant. Vi får mer bakgrund till kulturen och hur slavarna levde. Boone Plantation odlade bomull fram till kriget och växlade sedan till odling av pecan-nötter. 15 000 träd fanns en gång där. Nu återstår 500. Plantagen är fortfarande i bruk och nu odlas frukt och grönsaker. Dagens ovanligaste händelse var när vi såg en sköldpadda lägga ägg i sanden på vägen. Det var en intressant tur runt plantagens ägor med en guide som berättade om livet, historien och dagens Boone Plantation.
Nyligen öppnade ett museum i det som en gång var slavmarknaden i Charleston. Där berättar man om slavarnas historia, en historia som är svår att berätta eftersom så lite finns kvar och är en del av historien som inte prioriterats. Det finns få objekt men desto mer text att läsa. Jag lyssnar till inspelningar gjorda på 1930-talet där de allra sista av dem som en gång var slavar berättar om sina liv. Old Slave Mart Museum på 6 Chalmers St är ett måste när du besöker Charleston. Det var intressant att se filmen om Bunce Island i Sierra Leone, Afrika där infångade slavar hölls fängslade innan de skeppades till en oviss framtid på andra sidan Atlanten. Under vår Gullah-tur får vi också höra om den legendariske smeden Philip Simmons som under sitt yrkesverkasmma liv har smidit mer än 500 grindar. Charleston är en stad berömd för sitt vackra smide. Philip Simmons (född 1912) är representerad på the Smithsonian i Washington.
"Philip Simmons is a poet of ironwork. His ability to endow raw iron with pure lyricism is known and admired throughout, not only in South Carolina, but as evidenced by his many honors and awards, he is recognized in all of America." John Paul Huguley, Founder, School of the Building Arts (now the American College of the Building Arts)
Vi får höra lite om Porgy and Bess, den berömda musikalen av George Gershwin. Den bygger på en roman av DuBose Heyward. Verkligehetens Porgy var en elak typ som mördade flera människor, enligt Alphonso Brown.
Vi är ganska trogna den lista på saker vi fick rekommenderade från Peter och Isabelle i Savannah. Merci beaucoup! Vi börjar dagen med en Gullah tour, sedan ser vi filmen om Chaleston som var sådär. Vi tar en drink på taket till Vendue Inn med en fantastisk utsikt över hela Charleston. Rekommenderas! Vi äter middag på Red Drum i Mount Pleasant och försöker förgäves få bord på FIG. Restaurangen SNOB passerar vi men väljer att gå vidare. Hanks Seafood på Hayne St hittar vi aldrig till och vi äter heller inte frukost på Hominy Grill. Nästa gång kanske!
Nästa dag strosar vi runt och försöker hitta highlights. Bara att vandra runt i den här vackra miljön i Charleston är verkligen en skönhetsupplevelse. Vackra blommor, grindar, hus… Det är en sagolik miljö. Vårt B&B heter the Old Village Post House och ligger i Mt Pleasant utanför Charleston. Vi åker över en lång bro för att komma dit. Vi stannar till i hamnen för att ta ett glas vin och får se delfiner simma förbi. Det är en flock på fem individer. Old Village Post House ligger fint bara några hundra meter från havet. Det är ett charmigt ställe med en fantastisk söndagsbrunch. Jag åt pocherade ägg på krabbkaka.
Efter en sen frukost styr vi kosan mot Boone Plantation. En allé med ett nittiotal live oaks sträcker sig upp mot huvudbyggnaden. Till vänster ligger slavbostäderna och där hålls en teaterföreställning på Gullah-språket.
fredag 17 april 2009
Jag är lite trött efter kvällens bikram-yoga men känner mig mjuk och välstretchad. Hittade de här fantastiska visdomsorden på en plansch på väggen på Bikram Hot Yoga i Raleigh. Läs och insup.
Det är 21 suggestions for success av H. Jackson Brown Jr.
Marry the right person. This one decision will determine 90% of your happiness or misery.
Work with something you enjoy and that’s worthy of your time and talent.
Give people more than they expect and do it cheerfully.
Become the most positive and enthusiastic person you know.
Be forgiving of yourself and others
Be generous
Have a greatful heart
Persistence, persistence, persistence
Discipline yourself to save money on even the most modest salary.
Treat everyone you meet like you want to be treated.
Commit yourself to constant improvement
Understand that happiness is not based on possessions, power or prestige, but on relationships with people you love and respect.
Be loyal
Be honest
Be a self-starter
Be decisive even if it means you’ll sometimes be wrong.
Stop blaming others. Take responsibility for every area of your life.
Be bold and courageous. When you look back on your life you’ll regret the things you didn’t do more than the ones you did.
Take good care of those you love.
Don’t do anything that wouldn’t make your Mom proud.
H. Jackson Brown Jr.
Det är 21 suggestions for success av H. Jackson Brown Jr.
Marry the right person. This one decision will determine 90% of your happiness or misery.
Work with something you enjoy and that’s worthy of your time and talent.
Give people more than they expect and do it cheerfully.
Become the most positive and enthusiastic person you know.
Be forgiving of yourself and others
Be generous
Have a greatful heart
Persistence, persistence, persistence
Discipline yourself to save money on even the most modest salary.
Treat everyone you meet like you want to be treated.
Commit yourself to constant improvement
Understand that happiness is not based on possessions, power or prestige, but on relationships with people you love and respect.
Be loyal
Be honest
Be a self-starter
Be decisive even if it means you’ll sometimes be wrong.
Stop blaming others. Take responsibility for every area of your life.
Be bold and courageous. When you look back on your life you’ll regret the things you didn’t do more than the ones you did.
Take good care of those you love.
Don’t do anything that wouldn’t make your Mom proud.
H. Jackson Brown Jr.
Hittat på hans hemsida
Sample Entries
1. Never give up on anybody. Miracles happen every day.
2. Be brave. Even if you're not, pretend to be. No one can tell the difference.
3. Think big thoughts, but relish small pleasures.
4. Overtip breakfast waitresses.
5. Never deprive someone of hope; it might be all they have.
6. Never resist a generous impulse.
7. Become the most positive and enthusiastic person you know.
8. Never go to bed with dirty dishes in the sink.
9. Leave everything a little better than you found it.
10. Call your mother.
Etiketter:
better life,
H. Jackson Brown Jr,
happiness,
honesty,
regrets,
relations,
success
tisdag 31 mars 2009
Vi besökte Sarah P. Duke Gardens som just nu blommar för fullt. Våren är kommen i NC och det är så vackert.
På Dukes västra campusområde i Durham ligger Sarah P. Duke Gardens. Trädgårdarna sprider ut sig över 22 hektar och består av fyra huvudsektioner: Terrasserna med omgivande trädgård, H.L. Blomquist Garden of Native Plants med växter från den amerikanska växtfloran , William L. Culberson Asiatic Arboretum med växter från östra Asien och Doris Duke Center Gardens.
Just nu blommar kameliorna för fullt tillsammans med tulpanerna. Körsbärsträden är som vita skyar och magnolia i olika nyanser sträcker ut sina blommor mot himlen.
Dr. Frederic M. Hanes ville i början av 30-talet anlägga en trädgård på den plats där han dagligen promenerade. Hans goda vän Sarah P. Duke, änka efter Benjamin N. Duke som var en av Dukes grundare, donerade 20 000 dollar till projektet. Den ursprungliga trädgården blev bortsköljd i regn men dr Hanes dröm kom
Ellen Shipman ritade den nya trädgården som anses vara en av hennes främsta. Varje år besöker 300 000 personer Duke-trädgårdarna.
H.L. Blomquist Garden är uppkallad efter Hugo Leander Blomquist som arbetade som professor på Dukes botaniska institution fram till 1957. Han föddes i Sorsele 1885 och flyttade som sjuåring med sin familj till North Dakota.
Hans verk innefattar:
A Guide to the Spring and Early Summer Flora of the Piedmont, North Carolina
Flowers of the South, Native and ExoticThe Grasses of North Carolina
Hepaticae of North Carolina
Ferns of North Carolina
Vascular Anatomy of Angiopteris Evecta
söndag 8 mars 2009
Lite uppdatering
Sedan januari bloggar jag på Folkbladets bloggsida. Jag finns under Breven från Amerika. Jag är också nybliven redaktör för SWEA-bladet NC. Återkommer med mer info.
onsdag 21 januari 2009
Snöoväder
Den 20 januari var en speciell dag mer än på ett sätt här i North Carolina. Under tiden jag tittade på Obamas installationstal var det som en vit vägg utanför oss. Det snöade. Riktig snö och säkert en decimeter eller mer. Hela Raleigh stängde ner. Skolorna stängde, sopbilen kunde inte komma och alla stannade hemma från jobbet. Idag har jag vågat promenera på golfbanan här där vi bor. Det är en ovanlig syn att se dess snötäckta fält och inte en golfare i sikte. Golfsläktet brukar ju annars stå ut med de flesta väder. Barn åker pulka och snowboard på fair
torsdag 15 januari 2009
En orgie i åldrande och föryngring
Benjamin Buttons otroliga liv (The Curious Case of Benjamin Button) med regi av David Fincher handlar om en person som föds gammal. Benjamin är ett barn i en gammal mans kropp som blir fysiskt yngre men mentalt äldre. Brad Pitt är fantastisk i sin roll som liten gubbe med ett barns sinnelag på vacker New Orleans-dialekt. Som tur är får man också se honom som ursnygg motorcyklist och seglare när han föryngrats till ungefär 40. Det är ungefär då Benjamin inleder den vackra kärlekshistorien med Daisy. Cate Blanchett gör rollen som ballerinan Daisy med släpande sydstatsdialekt och hon gör det bra. Samtidigt som hon åldras blir han yngre och yngre. När han är i tioårsåldern är han senil. När vi lämnar honom har han blivit ett spädbarn. Brad Pitt har tidigare arbetat med David Fincher, i både Seven och Fight Club. De tre filmerna är väldigt olika och personligen tycker jag fortfarande att både Seven och Fight Club är bättre än filmen om Benjamin Button. Däremot älskar jag dialekten, miljöerna och kläderna. Filmen är lång men är också värd att spendera nästan tre timmar på.
söndag 11 januari 2009
Belize och Colorado
Semester i Belize och Colorado visade sig vara en packningsmässig mardröm. Vi var de enda semesterfirarna på de palmtäckta paradisöarna som också hade med sig skidkläder. Nigel släpade dessutom på ett par pjäxor. På det stora hela var det ett märkligt upplägg för en semester men det var 100 procent lyckat.
De första dagarna i Belize tillbringade vi på Caye Caulker, en timme med båt från Belize City. Caye uttalas key och är en ö. Här fanns efter vad vi såg bara två bilar varav en var polisbil. I övrigt åkte folk runt i golfbilar om de inte behagade gå eller cykla. En ganska avslappnad tillvaro med palmsus, läsning i hängmattan och snorkling på reven utanför.
En höjdpunkt när vi snorklade var de tama rockorna. De fullkomligt svärmade runt båten i vattnet när vi hoppade i. En holländsk kille försökte sig på ett skämt om Steve Irwin som ju dog av en stingrockas stick. Mindre lyckad humor just då, kände jag men överkom snabbt det lilla obehaget. Eftersom snorkelturarrangörerna alltid matar rockorna har de lärt sig att närma sig båtar när de hör ljudet av motorer. Det var fantastiskt att snorkla på reven som erbjuder en rik variation av fiskarter.
På kvällarna åt vi hummer och drack drinkar.
Dag tre blev vi hämtade av en stor motorbåt och åkte två timmar ut på havet för att komma till the Light House Atoll i närheten av the Blue Hole, som är en av dykvärldens vackraste platser. Mitt ute i havet finns en kollapsad grotta som nu är ett djupt hål rakt ner i havet. 40 meter ner skimrar stora kristaller.
Vi bodde på en liten ö som heter Long Caye där Ruth och Karel från Belgien har startat en dykfirma med tillhörande pensionat. Huracan Diving visade sig vara ett superproffsigt och välorganiserat dykbolag som verkligen värnade om oss och vår säkerhet.
Jag hade inte dykt på länge så en genomgång av allt det grundläggande kändes relevant. Det började illa och med att jag nästan kräktes av sjösjuka och våtdräktens ganska instängda känsla men efter två timmar i vattnet hade jag klarat alla moment och vi styrde kosan ut mot reven.
Det var sagolikt. En havssköldpadda simmade förbi och en stund senare en Eagle Ray, en leopardmönstrad rocka, för att inte tala om alla underbara fiskar som jag inte ens vet namnet på.
Världen under vatten är fridfull och lugn där alla koraller och levande organismer sakta rör sig i takt med vattnets rörelse. På väg upp från andra dyket kom ett stim med delfiner förbi. Magiskt. Jag längtar till nästa gång jag får tillfälle att dyka. Abborrar i Sverige är inte lika spännande som fiskarna på reven här.
Nigel fick dyka i the Blue Hole eftersom han har mer dykerfarenhet och fler certifikat. Det ska jag göra en annan gång.
Nästa stopp på vår resa blev Vail, Colorado och skidåkning med Andy, Mark och Susan gånger två.
lördag 10 januari 2009
Bikram Yoga
Jag är en överlevare. En yoga-överlevare. Idag överlevde jag 90 minuter i ett blått rum med en temperatur på över 40 grader och 60% luftfuktighet. Det kallas Bikram Yoga och är en form av Hatha-yoga men i ett varmt rum. Halvvägs in i lektionen såg jag för min inre syn hur jag skrikande sprang nerför den klaustrofobiska korridoren ner till omklädningsrummet där jag förvarade min väska. Nu är jag alltför envis för att ge upp så lätt och dessutom skrämde instruktören mig lite. Vad skulle han säga och vad skulle resten av yogaklassen säga om jag började skrika? Jag stannade kvar. Så här efteråt känns det fantastiskt. Jag har svettats ut fem liter vatten (eller mer) och är helt slut. Jag ska göra ett nytt försök imorgon. Klarar jag av det här, klarar jag allt!
Yoga i ett varmt rum är inte så dumt trots allt. Nu trodde jag allvarligt att jag skulle kräkas vid ett tillfälle men om man bortser från det så är det säkert bättre och säkrare för musklerna att göra yoga där det är varmt. Enligt instruktören så renas kroppen från gifter när man svettas ut så mycket. Axeln som jag trodde gick ur led känns helt fantastisk nu. Den kanske har legat fel hela tiden. Vilken upplevelse det här har varit.
Dag två: Igår kväll drabbades jag av huvudvärk till följd av uttorkning. Annars mådde jag strålande. Nu har jag kommit hem efter mitt andra bikram-yogapass och mår som en prinsessa. Det kändes mycket bättre idag. Den stående serien var jobbigast i slutet. Viktigaste lärdomen idag var att jag ska hålla in magen varje gång jag böjer mig ner. Det minskar det onda i ryggen. Dessutom ska jag dricka max en halv liter vatten i timmen.
Yoga i ett varmt rum är inte så dumt trots allt. Nu trodde jag allvarligt att jag skulle kräkas vid ett tillfälle men om man bortser från det så är det säkert bättre och säkrare för musklerna att göra yoga där det är varmt. Enligt instruktören så renas kroppen från gifter när man svettas ut så mycket. Axeln som jag trodde gick ur led känns helt fantastisk nu. Den kanske har legat fel hela tiden. Vilken upplevelse det här har varit.
Dag två: Igår kväll drabbades jag av huvudvärk till följd av uttorkning. Annars mådde jag strålande. Nu har jag kommit hem efter mitt andra bikram-yogapass och mår som en prinsessa. Det kändes mycket bättre idag. Den stående serien var jobbigast i slutet. Viktigaste lärdomen idag var att jag ska hålla in magen varje gång jag böjer mig ner. Det minskar det onda i ryggen. Dessutom ska jag dricka max en halv liter vatten i timmen.
fredag 9 januari 2009
Marley and Me
Owen Wilson förmodar jag är Me i titeln på filmen Marley and Me. Han är en halvlyckad journalist vars största merit är att han är gift med den framgångsrika Jenny spelad av Jennifer Aniston. Hon längtar efter barn och han gör det inte. Eftersom han gärna vill vara den där coola killen som fortfarande har dörren öppen för äventyr tänker han att barn stänger den dörren. Istället köper han en söt hundvalp, Marley efter Bob Marley, till sin fru i hopp om att det ska räcka. Det är en labrador som snart växer upp till en ouppfostrad mardrömshund. En sidoeffekt av Marley är att Owen Wilson får skriva en krönika som naturligtvis blir en succé. Kollegan börjar jobba för Times Magazine och erbjuder jobb till Owen Wilson samtidigt som Jenny blir gravid. Owen Wilson tackar nej till det jobbet. Jenny får missfall men snart kommer det en liten pojke och vips så har de tre barn tillsammans. Jenny lämnar raskt sin journalistkarriär och blir mamma på heltid. Hunden är fortfarande irriterande ouppfostrad. Jag kommer osökt att tänka på Brad Pitt och hans storfamilj. Är det här Jennifer Anistons hälsning till sin ex-make? Skönt att jag slapp ut i tid känns det som hon tänker. När Marley blir gammal så har barnen blivit större, sötare och passar in i den amerikanska idealbilden av en Mycket Lyckad Familj. Jen är hemmafru, det passar också perfekt in i bilden. Det irriterar mig mest. Det är i övrigt en söt film som hittills har spelat in mer pengar än The Curious Case of Benjamin Button med Anistons ex-man i huvudrollen. Undrar om hon känner sig nöjd?
Etiketter:
Brad Pitt,
Jennifer Aniston,
Owen Wilson
måndag 5 januari 2009
Biltmore Estate
En av North Carolinas i populäraste turistattraktioner är Biltmore Estate, vackert beläget i Appalacherna i västra North Carolina. I slutet av 1800-talet lät den fantastiskt rike George Washington Vanderbilt bygga huset vars exteriör inspirerats av tre franska renässansslott.
Det tog sex år och en armé av arbetare att färdigställa Biltmore som invigdes 1895. Huset var då fullt utrustat med moderniteter som elektricitet och moderna badrum. Det fanns till exempel tre kök, en modern tvättstuga, bowlingbana, inomhuspool och gym.
Vanderbilt reste mycket bland annat i Europa där han hittade inspiration till sitt hus och även objekt att fylla det med. Han var intresserad av Napoleon vilket avspeglas i hans salong genom schackbrädet som Napoleon använde under sin exil på St. Helana. Intressant är den vackra Zorn-tavlan ”Valsen” som hänger i salongen. Vanderbilt köpte in den stora oljemålningen under sitt besök på Columbian Exposition i Chicago 1891 där Zorn fanns representerad. Tavlor av Pierre-Auguste Renoir finns också tillsammans med tusentals etsningar och annan konst.
Biltmore ligger utanför Asheville med en fantastisk utsikt över bergen. Hit tog Vanderbilt sin fru Edith och här föddes deras dotter Cornelia. Hon blev den som för första gången öppnade huset för allmänheten i hopp om att stimulera ekonomin i regionen under den ekonomiska kris som rådde i USA under början av 30-talet. Idag är huset fortfarande i Vanderbilt-familjens ägo och omvandlat till ett museum med tillhörande park och trädgård. På ägorna finns också en vingård och hotellverksamhet.
På vingården finns möjlighet att smaka på vinet som produceras här. Biltmore Estates viner är i dyraste laget och möjligen något sura. Zinfandeln föll mig i smaken men i övrigt fanns inget jag varmt rekommenderar. Upplevelsen i stort var härlig och jag rekommenderar ett besök i the Winery.
The Candlelight Tour som under november till januari visar Biltmore i julprydnad är överdådig och ger liv åt det annars ganska stela och mörka huset. Huset genomgår en metamorfos och blir levande med eldar i de öppna spisarna och ett 60-tal julgranar och juldekorationer. En barnkör sjunger julsånger och i ett rum på tredje våningen spelar en flöjtist ackompanjerad av en gitarrspelare. Julstämningen infinner sig direkt men till ett högt pris. Det kostar 64 dollar per person att besöka Biltmore Estate under den här perioden. Då får man inte se det allra vackraste i blom, nämligen trädgården. Trädgården är höjdpunkten på Biltmore Estate. Den ska man besöka under våren för att till fullo kunna njuta av azalea-trädgården, rhododendron och tulpaner. På sommaren finns en magnifik rosenträdgård att strosa runt i.
Trädgården anlades av trädgårdsarkitekten Frederick Olmsted som också är känd för att ha anlagt Central Park, U.S. Capitol grounds och Stanford Univeristys campus.
Lite fakta om huset och dess omgivningar:
16 000 kvadratmeter boyta
505 kvadratkilometer mark
101 hektar park
33 gästrum
43 badrum
65 öppna spisar
tre kök
en inomhuspool
en bowlingbana
Biltmore House är exteriört inspirerat av Loire-slotten Blois, Chenonceau och Chambord och på insidan inspirerat av slott som Knole, Hatfield House och Haddon Hall.
Följande filmer har med Biltmore att göra:
* The Clearing (2002)
* Hannibal (2001)
* Patch Adams (1998)
* My Fellow Americans (1996)
* Richie Rich (1994)
* Forrest Gump (1994)
* Last of the Mohicans (1992)
* Mr. Destiny (1990)
* A Breed Apart (1984)
* The Private Eyes (1981)
* Being There (1979)
* The Swan (1956)
* Tap Roots (1948)
Källor:
A Pictorial Guide to Biltmore, The Biltmore Company 2008
http://en.wikipedia.org/wiki/Biltmore_Estate
www.biltmore.com/pdfs/5thGradeElectricityWorkbook.pdf
Slumdog Millionaire
Ny favoritfilm med svensk premiär i mars.
Filmen Slumdog Millionaire av regissören Danny Boyle är en färgstark och äkta skildring av Indien och dess befolkning. Huvudpersonen Jamal Malik från slummen i Bombay, är bara en fråga från att vinna högsta vinsten i tv-programmet ”Who wants to be a millionaire” när han blir arresterad, anklagad för fusk. Med alla medel, inklusive tortyr, försöker polisen tvinga ur honom hur han lyckats fuska. Det enkla svaret är att han verkligen vet svaret på tävlingens frågor. Hans livs historia vävs in svaren han ger, hur han blev föräldralös, hur han och hans bror undkom skrupelfria barnhandlare, och hur kärleken till barndomsvännen Latika fungerar som ett ledljus i tillvaron och är en viktig drivkraft i hans liv.
Slumdog Millionaire är en film som väcker tankar och beskriver en annan värld där våld härskar och bara den starkaste överlever.
Filmen Slumdog Millionaire av regissören Danny Boyle är en färgstark och äkta skildring av Indien och dess befolkning. Huvudpersonen Jamal Malik från slummen i Bombay, är bara en fråga från att vinna högsta vinsten i tv-programmet ”Who wants to be a millionaire” när han blir arresterad, anklagad för fusk. Med alla medel, inklusive tortyr, försöker polisen tvinga ur honom hur han lyckats fuska. Det enkla svaret är att han verkligen vet svaret på tävlingens frågor. Hans livs historia vävs in svaren han ger, hur han blev föräldralös, hur han och hans bror undkom skrupelfria barnhandlare, och hur kärleken till barndomsvännen Latika fungerar som ett ledljus i tillvaron och är en viktig drivkraft i hans liv.
Slumdog Millionaire är en film som väcker tankar och beskriver en annan värld där våld härskar och bara den starkaste överlever.
Etiketter:
Danny Boyle,
Freida Pinto,
Slumdog Millionaire
söndag 4 januari 2009
Skolan i North Carolina
Mot slutet av dagen börjar skolbarnen bli trötta och okoncentrerade på den här kommunala skolan i North Carolina. De är mellan fem och sju år gamla men har redan varit i här sedan niotiden och nu är klockan nästan 4. Många har varit vakna sedan klockan sex på morgonen. En yogavideo gör dem lite piggare igen innan skolbussarna kommer.
Barnen kan redan läsa men många är omogna. Avsaknaden av subventionerad barnomsorg gör att föräldrar som inte har råd att vara hemma med barnen och inte heller har råd med dyra dagis sätter hellre sina barn i skolan i förtid för att få barnpassning. Skolan är gratis men inte fritids eller dagis. Varje dag hämtar skolbussar eleverna hemma och tar dem till skolan. Alla bussar är gula men en liten skylt indikerar vilken linje bussen tillhör. Den här skolan ligger nära ett fashionabelt villaområde men elever från andra områden med hyreslägenheter bussas in. De som kommer därifrån får gratis skollunch, annars kostar den 2,35 dollar per dag.
Barnen har bara trettio minuters rast under hela dagen. Resten av tiden är regelrätt undervisning och dagen är strukturerad med olika aktiviteter, även för dem i första klass. Läraren Melanie får inte ha fria aktiviteter för ledningen. Hennes personliga åsikt är att skolan är överstrukturerad och alltför schemalagd. Det finns ingen tid för fri lek och Melanie skyller delvis USA:s misslyckande i undervisningssystemet på det här systemet. Dessutom matas eleverna konstant med färdigt materiel och de behöver inte tänka själva. Många problem sopas under mattan. Curlingföräldrar och i viss mån skolan hjälps åt att skjuta problem på framtiden. I det amerikanska systemet ingår också att testa allt som går att testas. Redan tidigt får barnen göra olika test för att mäta kunskapsnivån.
– När de når high school är de redan trötta på skolan, säger den här läraren.
– En fördel, säger en svensk mamma, är att man hela tiden vet exakt hur ens barn ligger till. Vecka för vecka görs rapporter och eleverna reflekterar över dagen, och veckan och föräldrarna skriver och ger reflektioner till barnet i en liten dagbok.
I Sverige upplever hon inte att hon har samma insikt i vilken nivå barnet befinner sig på. Föräldrarna har också ett starkt inflytande på skolan. Det finns många starka klassmammor eftersom det är vanligt att kvinnor i USA inte arbetar och därför får de mycket tid att engagera sig i barnens skola. Två av Melanies kollegor blev i fjol ombedda att inte komma tillbaka efter ett lov efter påtryckningar från föräldrar.
På den här skolan tillämpas ett undervisningssystem där man har nio veckors undervisning och tre veckors lov utan det traditionella sommarlovet. Det kallas året-runt-undervisning. Melanie har undervisat på det här sättet i tre år och tycker att det är bra för de yngre barnen som får en kontinuitet i undervisningen. Det blir inte ett långt uppehåll under sommaren som i traditionell undervisning . För lärarna som får tre veckors ledighet var nionde vecka är det här det inte så bra, tycker hon. Konferenser äter upp loven och hon säger att hon saknar ett långt uppehåll för att kunna vila sig. Flera kollegor vill lämna skolan på grund av det höga tempot.
Den dagen hon skaffar barn kommer hon att vara hemma under den sex veckor långa period av betald mammaledighet och med laglig rätt till ytterligare sex veckors obetald mammaledighet. Många kvinnliga lärare försöker sedan hitta en kollega som också har barn hemma och som inte bara är villig att dela på klassen utan också kan turas om att ta hand om barnen hemma.
Sveriges generösa system med lång betald föräldraledighet, subventionerat dagis och fritids, gratis skolluncher är något som amerikanerna saknar. Amerikanerna höjer på ögonbrynen när pappaledighet förs på tal. I ett land där pengar spelar en så viktig roll är det i det närmaste otänkbart att pappan ska ta ledigt från jobbet för att vara hemma med barnen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)